I min barndom var fortfarande en stor del av befolkningen i Sverige sysselsatta i jordbruket. Jag bodde på somrarna på Hornsund utanför Flen och kommer väl ihåg hästspannen framför hölassen. Gården på några hundra hektar sysselsatte åtta personer i början av 1950-talet.

Sedan dess har en otroligt snabb omvandling skett inom jordbruket. Många faktorer har spelat in. Men viktigast av allt var att jordbruket fick tillgång till billig fossilenergi. Hästar och mänsklig arbetskraft ersattes av traktorer och olja. Andelen sysselsatta i det svenska jordbruket har gått från nära 40 % år 1930 till långt under 1 % idag. Användningen av handelsgödsel och växtskyddsmedel har mångdubblats.

Utvecklingen i Sverige var inget undantag. Den gröna revolutionen i form av nya utsäden, handelsgödsel och pesticider gjorde att produktionen globalt sett ökade med två och en halv gång mellan 1950 och 1984. Utan denna kraftfulla injektion av olja i jordbruket hade världsbefolkningen varit avsevärt mindre.

Fossilenergin har kommit att bli en helt omistlig del av jordbruket. Det krävs i snitt 5 kalorier olja för att få fram 1 kalori mat på bordet i världen. I USA är relationen nästan den dubbla – drygt 9:1.

Allt detta kan tyckas vara självklarheter, så varför ödsla tid och utrymme? Orsaken är främst att den billiga oljans tid är förbi. Allt flera bedömare gör bedömningen att priset inom de närmaste åren kommer att stiga kraftigt.

Orsaken är främst att efterfrågan på olja ökar snabbt, inte minst i länder som Kina och Indien. Samtidigt blir det allt svårare att producera de kvantiteter som marknaden efterfrågar. Två tredjedelar av oljan idag kommer från ett litet antal stora oljefält. De flesta av dessa, som Nordsjön, har passerat sin topp och är på väg att tömmas. Bara ett nytt stort fält har upptäckts sedan slutet av 1970-talet.

De senaste årens lågkonjunktur har maskerat den annalkande oljekrisen. När ekonomierna nu växer igen talar det mesta för brist på marknaden. Den amerikanska försvarsledningen varnar för en brist på upp till tio miljoner fat per dag redan 2015. Följden skulle bli att oljepriserna rusar i höjden.

Två sektorer drabbas extra hårt om och när oljepriserna sticker iväg; transporter och jordbruk. Här finns inga alternativ till oljan på kort sikt. Slutsatsen blir att satsa hårt på forskning och utveckling av alternativ till oljan. För jordbruket gäller det att lösa så mycket som möjligt av energibehoven inom sektorn. Biogasen är given, liksom att utnyttja alla restprodukter inom näringen på effektivt. Samtidigt måste transportarbetet minska, både genom att gynna närodlat och balansera av den stordrift som dominerar näringen.

Den gamla jordbruksdriften kommer inte tillbaka. Samtidigt är det uppenbart att jordbruket åter står inför en stor omställning, där oljan minskar i betydelse och den lokala sysselsättningen ökar.

De ekologiska odlarna har tveklöst ett försprång i den omställning som förestår.